Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
från golf till tak fylld med biblar och testamenten
som hos en bokförläggare. Där var knappast rum för
ytterkläderna, gästerna lade dessa oftast på stolar
och bord i salongen. Stundom när kära mor kom
till den gamle, togs där böcker upp ur högen, och
då gud nåde oss! Då blef det en svår dag. Dessa
böcker, hvilkas minne än i dag framkallar i min
själ hågkomster af ändlösa pinande timmar, timmar,
som drogo förbi mitt trötta sinne, fyllda med
teologiska spetsfundigheter, huller om buller med hotelser
om straff, om död, Sarons liljor, skökan i Babel
och allt det andra, de voro min leda . . .
Se här ett minne från morfars hem, som står
för mig oförgätligt upplefvadt. Morfar hade
köpt en egendom i den viborgska skärgården, ett
gods med anor från Katarina den II:s tid. Dess
namn var Hapenensaari, en gammal, präktig
egendom belägen på sju stora och många små öar,
med ett rödmåladt gammaldags corps de logis på
högsta krönet af den största af dessa öar. Det var
ett trefligt envånings hus under brutet tak, uppfördt
i skygd af en väldig ek, en ek, som i skönhet och
massa i mitt minne lefver som ett af sagornas
mäktiga urträd. Byggnaden påminte så lifligt om
svenska herrgårdar, att man varit frestad tro, att
huset stod kvar sen tiden före freden i Nystad, om
icke alla, t. o. m. barnen, så väl vetat, att från
den svenska tiden fanns intet annat kvar i östra
Finland än luterdomen, 1734 års lag och Viborgs
slott, alla tre därtill illa ramponerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
