- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Andra delen /
71

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

med, uppkommo slitningar, hvarvid obehaget
träffade Schliemann ensam. De sista åren af sitt lif
lefde han i Europa. Han var ständigt i farten vid
kongresser i olika delar af vår världsdel, hos
förläggare i Leipzig och London, ja han lär t. o. m.
ha återtagit någon af sina forna affärsfunktioner.

På gamla dagar hade han blifvit lomhörd,
läkarena tillrådde en operation, till hvilken han aldrig
fick tid. Omsider, då det onda försämrades, måste
han dock taga sig tid, och den 12 nov. 1890 blef
han opererad i Wien. Trotsande sina läkares förbud
for han redan en månad senare till Leipzig och
Berlin. Den 15 december var han i Paris, därifrån
for han till Neapel, för att taga några nya fynd i
Pompej i skärskådande, ådrog sig där en
hjärninflammation och dog ensam på ett hotell i Neapel.
Under stora ärebetygelser fördes hans stoft till
Athén och han begrofs i en af honom själf, efter
Zillners ritningar uppförd graf, en praktfull
mau-solé af parisk marmor i tempelform. Grafven står
på en vacker höjd, från hvilken man ser den Saroniska
golfen med Argolis blånande bergskedja i fonden.

Schliemanns fornfynd — så föreskref hans
testamente — skulle tillfalla den nation han älskat
mest; „och det var nog icke säkert, att han härvid
tänkte på Tyskland", säger hans hustru. Det
förefaller som om han helst velat lämna dem åt England.
Gladstone hade hyllat honom varmt, ja entusiastiskt,
på 70-talet hade Schliemann skrifvit sina böcker på
engelska, och det påstods att han redan före sin död i
fråga om sina trojanska fynd gifvit England bindande
löften. Med sina sista landsmän, grekerna, stod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:25:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/2/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free