- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Andra delen /
101

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

gäller i så hög grad de tvenne porträtten, att man
vore böjd för att frånkänna den som utfört dem
ali möjlighet till vidare konstnärlitg utveckling. När
Swertschkoff såg dem efter trettio år, höll han
händerna för ögonen och sade: „Jag skäms, jag skäms
öfver att de äro så dåliga; det trodde jag då ej."
Bataljmålningarna, utförda under Peter Hess
ledning, vittna icke heller vidare godt om den då snart
fyratioåriga konstnärens färgsinne.

Det andra uppdraget var restaurationen af Åbo
domkyrkas fornminnen. Dr Henrik Pinello var det
som (1865 den 16 jan.) bildade kommittén för
bevarande af Åbo domkyrkas fornminen. I hvilket
oerhördt skick dessa fornminnen och de i
domkyrkan inrymda griftestenarna voro vid denna tid, kan
den generation som nu lefver knappast göra sig
en föreställning om. Själf var jag som barn år 1857
tillsammans med hofmålaren R. W. Ekman, hans
broder den kända prästmannen och dennes dotter,
sedermera sångerska, för att bese kyrkan. Vid detta
besök öppnades grifterna kistornas lock lyftades af,
ett stycke präktigt siden, fordom purpurfärgadt, nu
brandgult, drogs fram ur presidenten Kurcks kista,
medan i det Tavastska koret ett litet naket
barnlik, som till följd af balsamering eller naturlig
för-kalkning motstått förgängelsens lag, togs fram till
beskådande. Ingen må för öfrigt klandra de för
tillfället närvarande personerna för att så skedde.
Det var en gammal sed och höflighet mot resande
vänner och bekanta, som ville bese kyrkan. Ännu
långt därefter visar ju polemiken och skriftväxlingen
mellan statsarkeologen och fabrikanten Levin i Borgå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:25:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/2/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free