Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
min del har märkt, att vederbörande alltid är död."
Detta var här verkligen fallet, ty arkitekten som
utfört arbetet hade nyligen dött; för öfrigt var det
hela ej hans fel, ty väggen är ohjälplig, den är i
denna dag, trettio år efteråt, ännu i samma skick.
•jf
Johan Vilhelm Snellman var för Adlerberg icke
någon behaglig person. Han hade i den stora
vårbrytningens tid kommit in i senaten, där hans
små fel skymde hans stora dygder och där hans
härsklystna skolmästarinstinkter i hög grad generade
flere af hans kolleger, särskildt Antell och friherre
von Born. Hans nära förbindelse med
oppositionen quand mëme, äfven under hans senatorstid,
gjorde förhållandet till kollegerna ofta olidligt och
städse tvunget. Dessutom hade han i forstchefen
af Forselles och särskildt i dennes adjoint friherre
Wrede häftiga motståndare.
Alla dessa personer såg man emellertid ofta i
det Adlerbergska huset, och det så att säga hördes
i luften ett brus kring namnet Snellman, som ej
bådade godt. För öfrigt sörjde pressen för att det
bruset icke tystnade. När Snellman så i fråga om
järnvägen Riihimäki—St. Petersburg, dess tekniska
och finansiella ledning, partout ville göra sin vilja
gällande äfven emot generalguvernörens, bröt det
latenta kriget öppet ut och Snellman erhöll af
grefve Adlerberg en skriftlig uppmaning a t lägga
in om afsked. Grefven hade önskat, att brefvet
skulle kontrasigneras af Örn, men det ville Örn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
