Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
otroliga inträffade äfven att folkopinionen i
hufvudstaden, som kräfde luft och ville uttala sitt tack
för det framfarna, med tydlig avis åt dem och det,
som skulle komma, fick till stånd en afskedsbankett
för generalguvernören och hans gemål. I
banketten, som försiggick i Brunnshuset en härlig
försommardag, togo människor af alla stånd och
villkor del, universitetsmän, pressens representanter,
konstnärer och militärer. Länets guvernör baron
von Alfthan höll festtalet, hvarefter följde ett
entusiastiskt tal af statsrådet W. Lagus. Hvardera
talaren var djupt rörd, hedersgästerna ännu mer.
Grefve Adlerberg, som knappast kunde behärska
sin rörelse, svarade på talet och sade
öppenhjärtigt ifrån, „att hans tid i Finland var honom
oförgätlig, redan därför, att han med sig själf visste
att han här utfört ett lojalt arbete i landsfredens
intresse och att han äfven framdeles alltid skulle
stå för de principer han här förfäktat."
Under ett bedöfvande „es lebe Hoch du
Ländes Graf", bars det höga herrskapet efter middagen
vid tonerna af Björneborgarnas marsch på
gull-stol kring salen.
August Schauman, som var min bordsgranne,
drog sig vid denna ceremoni betänksamt i sitt
praktfulla renässansskägg och sade: „Ja hvem skulle ha
trott detta om den mannen, när han först kom hit
och regerade med våra fosterländska sånger i tid
och otid, men i alla fall", och han gnolade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
