Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Då Fanny Churberg vid denna tid gärna högg åt
allt svenskt och, som en sannskyldig fennoman ägnar
och anstår, utan afseende å utvecklingens gång sökte
sina kulturella förbindelser direkte och, med
undvikande af ,,krokvägar", förbi Sverige mot
kontinenten, gaf detta mig anledning att skrifva ett bref till
henne med uppmaning att söka sig till
konstakademin i Sverige, ty där hade de liberala och upplysta
svenskarna året förut öppnat sin akademi i
Stockholm, icke blott för svenska kvinnor, utan äfven för
finska, ja till och med „fennomanska", hvilket bref
naturligtvis gaf upphof till några »arga repliker" oss
emellan i den anda som hörde tiden till, och i den
form, som våra tjugo år helt naturligt förde med sig.
#
Fanny Churbergs lyckligaste år voro de i
Düsseldorf. Ännu kort före sin död talade hon med
förtjusning om denna lyckotid. Att så var
förhållandet kan jag nog förstå, hon var här fjärran från
partistrider och hat. Fennomanin, som likt en
isklump omgaf hennes hjärta, den neurasteniska oron,
det beständiga „en garde", som hon ansåg lämpligt
och nödvändigt att anlägga i samlifvet med sina
landsmän, så snart de tillhörde det svenska partiet,
till hvilket hon emellertid själf starkt drogs till följd
af sina kulturintressen, smalt bort, försvann här i
det glada och sorglösa artistlifvet. I Düsseldorf
gjorde hon bekantskap med den godhjärtade och
barnafromma Bengt Nordenberg, den berömda
svenska allmogemålaren („han är född i Kampinkylä",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
