- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Andra delen /
236

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

behöfver icke sälla sig till dem, som för att rädda
sitt medborgerliga anseende nu skola förklara
honom vansinnig. Homén var här nyss och sade
något dylikt, men honom körde jag ut." Under
stigande vrede utfor hon i de värsta beskyllningar
mot Yrjö-Koskinen, Forsman m. fi. Hon tycktes
vara af den åsikten, att hvad som skett var lika
begripligt för enhvar, som det var riktigt för dem
som lågo inne i sakens kärna. Inför min hustru
förklarade hon, att hennes broder var så klok som
trots någon, att han djupt förorättats och kräft en
rättvis hämnd. Hon vädjade till sin broders
uppträdande vid och efter attentatet. I själfva verket
hade han lugnt och kallblodigt utfört sin gärning,
hade själf gått till poliskontoret för att låta häkta
sig, hade vid förhöret uppträdt reserveradt, lugnt,
men vägrat att lämna besked om motiven till sin
gärning. „Fakta må tala", var hufvudsumman af allt
hvad han sagt. Förd till fängelset hade han
tackat betjäningen för den noggrannhet och
humanitet de lagt i dagen gent emot honom. Han var,
och har för mig, oaktadt min högaktade vän
professor Saelans uttalande, oaktadt domstolens af mig
vördade utslag, blifvit en psykologisk gåta, ty jag
har sett honom flere gånger, äfven under den tid
han satt i kriminaldårhusbyggnaden i Kexholm,
likasom äfven under senaste tider, då han varit
bosatt i Norrköping.

Emellertid var Fanny Churberg från denna tid
en bruten människa. Hennes sorg var gränslös..
Det var hennes enda broder, den yngsta bland många
syskon, dem hon älskat ömt och i unga år vårdat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:25:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/2/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free