Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275.
alla andra konstnärer, skickligheten må vara hur
stor .som helst uti öga och hand, utöfver
konstnärens egen personliga, andliga insats bär verket ej.
Å andra sidan, om skaparlusten och den själsliga
insatsen är än så stor, men öga och hand ej följa
med, så går verket i alla fall förloradt.
En sak, som förstörde så många af Scholanders
akvareller, var den underton af rosmadder och rå
siena, som var obligat för nästan sagdt alla hans
akvareller. Den undermålningen var ett arf från
den äldre franska akvarellskolan, där den bibehöll
sig ännu in på sjuttiotalet. Jag skulle tro att Fortuny
och Werestschagin äro de som bröto med detta
måleri, en uppgift, som jag har af den gamle Lenepve.
Denna »gulaktiga färgslöja", som C. R. Nyblom
kallar den, underlättar i själfva verket i betydlig
mån arbetet — hvarför, skulle föra mig allt för
långt från ämnet — olyckan är blott den att
ros-maddern och alla de lätta, i purpur skiftande
färgerna, »herrskapet" som han kallade dem (jungfru
Rosa, drängen Indigo, pastor Bensvart etc.) äro till
den grad ömtåliga för solljuset, att inom några år
endast de gula tonerna återstå. Var Scholanders
ämne ett sydlänskt landskap, så gick det varma
gula förträffligt ihop med det hela, gaf en af soldis
och hetta mättad luft, särskildt åt mellanplanet,
men det passade illa för en nordisk bygd, för
belysning i morgon- eller aftonljus. Redan Egron
Lundgren sade om honom: „Han är middagsljusets
målare". Detta manér att lavera akvarellen var hos
honom så ingrodt, att om han ock, som han själf
sade: »lurat ut vännen Egron Lundgrens konst i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
