Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282.
hans elever honom på tal om denna byggnadsfråga
säga: »Gudskelof att dét gick som det gick".
Ett stöd för denna min åsikt, att han vid denn?
tid icke var vuxen uppgiften i fråga, har jag trott
mig finna i följande meddelande af en visserligen
obetydlig yrkesman. Yttrandet framkom för öfrigt
med hela naivitetens omedelbarhet och — förargade
mig så grundligt, att jag redan därför icke förgätit det.
Efter geniet C. L. Engel fingo vi som chef för
byggnadsstyrelsen i Finland en tysk af den rätta
ullen. Han tjänte hvad land som helst, där det
betaltes väl. Utan några vyer, ohyfsad och talanglös,
gjorde han just jämnt hvad författningarna om hans
tjänst föreskrefvo, men icke heller ett jota mer. När
denne man, som aldrig lärde sig svenska — han
kallades „fascht tammefan", efter det yttrande han
alltid bar på läpparna, blef pensionsmässig, lyftade
han på vingarna och lämnade vårt land. Jag såg
honom en och annan gång i utlandet, och hörde
honom yttra sig med ringaktning om den nordiska
konsten. Han hade känt Stüler och talte om att
denne skulle ha sagt till honom själf, „att han
(Stüler) för sin del icke var mån om att utföra den
svenska museibyggnaden, men den duktigaste
svensken, arkitekten Scholander var opröfvad, totalt
förstörd af teoretiska, alltför långvariga studier, och
förklarade dessutom sig själf icke kompetent att gå
i land med uppgiften".
Dessa ord höll jag att börja med för att vara
ett löst och ovederhäftigt prat, men när jag så i
Scholanders egna meddelanden läser att han själf
uppmanat främlingen att göra ritningen till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
