Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283.
svenska museibyggnaden, har jag justerat mitt
omdöme om „fascht tammefans" yttrande. Där kunde
finnas ett grand sanning i hvad han sagt.
Georg Nordensvan säger i sitt arbete „ Sveriges
konst" om Scholander som arkitekt ord, som
fackmännen öfverhufvudtaget kunna underskrifva. Jag
hänvisar till boken i fråga, ty som redan nämnts,
när jag blef bekant med honom hade han allaredan
„tröttnat på yrket". Det eviga mäklandet och
jämkandet hade förtagit honom lusten därtill.
Sina elever stod Scholander bi med råd, dåd
och rekommendationer, och de voro
utomordentligt bärkraftiga. Arkitekten F. A. Sjöström skaffade
han flere tillfällen till förtjänst, Th. Höijer fick bland
andra arbeten genom honom det visserligen taggiga,
men maktpåliggande och hedrande arbetet att
tillfredsställa skulptören Molins fordringar på en
piedestal till kung Karl Xlhs staty. Tack vare hans
förord fingo min vän och reskamrat O. Lindström
och jag det för våra dåvarande förhållanden
lukrativa arbetet att göra upp ritningar till ett förslag
att reglera Buenos Ayres hamn, projekteradt af en
hispaniserad svensk ingeniör. Scholander har jag
äfven att tacka för att jag blef använd som arkitekt
af den apostoliska vikarien i Stockholm vid
skol-och kyrkoremonter. Ett mycket intressant uppdrag,
som förde mig samman med flere af det dåtida
Sveriges mest omtalta personer, fick jag genom att
(tack vare Scholander) blifva antagen som biträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
