Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298.
andra guds barn. Enkla rufsiga landtpräster,
myndiga prostar, eleganta abbeer, riktiga chevaliers de
notre saint sauveur, som termen lydde, torra magra
nunnor, kyrkosångare och abbedissor. Öfver hela
hotellet sväfvade kardinalens, Rouens ärkebiskops
ande. Man talade om hvad den mäktige mannen
gjort och tänkte göra, hans mässor, herdabref och
emottagningar i oändlighet. Hans eminens
magnifika person fyllde hela denna skara af herrans
tjänare med fruktan, hängifvenhet och kärlek. Vid
middagarna — och hvilka middagar — hade jag
till granne en tjusfull abbé med djupa mörka ögon,
omgifna af stora blå ringar. Hans händer voro
fina, hvita och alltför väl vårdade, hans manér en
raffinerad hofmans. Också hans tankars värld rörde
sig kring kardinalen, hos hvilken han var anställd
som något slags sekreterare i byggnadsfrågor. Sedan
han i tre eller fyra dagars tid talat om Monseigneur
1’archevëque i alla mjuka och vackra tonarter, kom
han till sist fram med namnet de Bonnechose, det
hade jag ej hört tills dato. »Henri Boisnormande
de Bonnechose, seigneur de Boulaye!" frågade jag.
„Ja," svarade min eleganta präst, „justhan, nu
kardinal och ärkebiskop, före detta
generalprokura-tor i Besangon, fordom en af Frankrikes finaste
jurister, nu dess mest inflytelserika och sanna präst."
„Till honom har jag ett rekommendationsbrev"
Det gick som en elektrisk stöt igenom guds
barnen. Den eleganta prästen såg misstänksamt på
mig och han frågade: „Får man ödmjukast fråga från
hvem, och ämnar ni icke gå upp till palatset för
att aflämna brefvet?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
