Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313.
regeringen gaf sent omsider i hederslegionens
kommendörskors ett erkännande åt hans
medborgerliga dygd.
Hvarken i samtida anteckningar af en Wallin, en
Thileman eller en Gadolin, eller i min faders bref
har jag funnit en rad om hvad den finska
ärkebiskopen gjorde, då hans stad hemsöktes af den
asiatiska gästen. Jo, det står verkligen antecknadt,
att han reste till — Pargas.
Jag skulle kunna göra ännu en följd af
paralleller, men nöjer mig med endast en. När en
prästman hos oss når prelatens högsta ärepost, blir
han vanligen stum som predikant. Han hälsar då
och då med ett skriftens språk en ortodox
generalguvernörs besök i Nikolaikyrkan, assisterar då
och då vid en landtdags öppnande, det är i regeln
allt. Kardinal de Bonnechose omtalade för mig,,
att från den dag han blef prästvigd han läst sin
mässa och predikat hvarje helgdag i sitt lif, han var
vid den tid jag såg honom omkring 75 år. Han
hade förkunnat ordet i Peterskyrkan, i Sixtinska
kapellet, i Lateranen, i Rouen, Orleans och Paris,
hvarhelst det fanns ett herrans hus, domkyrka eller
det fattigaste kapell. I hans eget stift fanns icke
en kyrka, där han ej låtit sin stämma ljuda.
I mitt fädernehem, som bars upp och
besjälades af den mest brinnande lutherska tro, var den
katolska prästen eo ipso en styggelse. Jag vågade
därför knappast ens skrifva till hemmet, att jag här
var en flitig gäst hos en kardinal, en katolsk
kyrkofurste, därtill en den mest förledande gamle man
jag någonsin sett. För min lutherdom kunde de:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
