Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
och flere gånger; jag lystrade till appellen och
gaf mig i händerna på en ytterst pomaderad och
vaxad person, som emottog mig med pinsamma
ceremoniella hedersbetygelser. Det kan nog
hända, att han kallade mig „il principe", medan
han förde mig till en hotellvagn och lät
betjänten bära upp bagaget. Jag såg genast, att
den eleganta engelska kofferten ej var min, och
protesterade mot att den skulle följa med.
Medan jag gaf camerieran mina anvisningar, kom en
medelålders, soignerad herre — för att använda
G. M. Armfelts uttryck: „une peruque blonde sans
visage" — åtföljd af en prelat, till vagnen och sade
onödigt häftigt: „Je suis prince Ahrenberg".
Enerverad af nattvaket, svarade jag i samma
ton, så mycket mer som jag ej genast fattade
situationen: „Io non volio disputare vostro principato."
Detta gaf anledning till ytterligare icke fullt
behagliga repliker, särskildt af prästmannen, som
yttrade något, som kunde tydas så, att jag velat
lägga mig till min vederdeloman prinsens
resgods.
Nu ingrep Pietro Krohn, som talade flytande
italienska, till min förmån, gaf prästen åka och
redde ut hela den tilltrasslade härfvan. En liten
obehagligt elegant italiensk herre — de kunna
se söta ut — hade hela tiden stått bredvid oss,
rökt, tegat intensivt och filosofiskt hört på vårt
gruff. Nu passade han på vid ett litet uppehåll
mellan frågor och svar med ett: „Io sono archi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
