Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
titeter. Bäddarna kan man alis ej tala om; sist
och slutligen, nätterna voro kalla. Men vi voro
unga, sorglösa, hade samma varma intresse för
konsten, vädret var gunstigt, och folket var
tillmötesgående, ärligt, präktigt på alla sätt — tala
ej med mig om italiensk lättja, prejeri och
röf-veri, åtminstone ej i fråga om Toscana. Till följd
af allt detta blef resan oförgätligt glansfull och
därtill hälsosam efter festandet i Florens.
Vi hade i Florens varit bjudna till alla
möjliga akademier, korporationer och högheter, varit
med om konserter, gala-dinéer, supéer, router i
Pitti, i Ricasoli, i Bobolis trädgårdar etc. Att
beskrifva fester är otacksamt. Jag förbigår dem
alla utom en, en konsert i själfvaste Palazzo
Vechios ödsliga, väldiga sal, den sal, där Dante
apostroferat sin anförvandt och fiende Donati,
där hertigen af Athen varit konung för en dag
och Savonarola sin samtids strafftalare och
apostel, där Buonarotti och andra denna världens
väldiga lefvat och regerat. Där gafs i denna
historiska sal en konsert, så naivt originell, att
endast italienare kunna hitta på något dylikt.
Först och främst var salen utan sittplatser,
frånsedt att några fåtöljer funnos för hertigen af
Carignan, konungens kusin och hans närmaste.
Alla andra fingo stå. Konserten gafs på en blank
solstrålande förmiddagsstund — brefven säga ej
när, men jag vill minnas det var kl. 10. Ett
fyratiotal (sades det) violoncellister (inga andra in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
