Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
valdsen. Vid sidan af den moderna franska
skulpturen, representerad af Houssin, Dubois,
Mercié, Desca, Dalon m. fi., hade Thorvaldsens
verk synts mig så blacka, blodlösa och utan
nationalitetsprägel, att jag djupt inom mig bar
den hemliga öfvertygelsen, att det hela var
tråkigt. Nu i afskedets ögonblick rann hjärtat
öfver, och jag bekände min tro. Både Lange och
Krohn hälsade mig välkommen i deras läger.
De hade i det ärkepatriotiska lägret i
Köpenhamn behandlats illa, ty de voro ungefär lika
kätterska som jag i fråga om de thorvaldsenska
verken. Också människan Thorvaldsen, som jag
aldrig tänkt på, kom under dessa diskussioner
fram och blef en konstnär, „som hellre, än han
afstod en enda beställning till andra, skapade
martyrer af sina elever", en praktplanta, som tog
sol, ljus och lifvets safter af alla andra plantor,
som växte kring honom. Skarpare i sin kritik
än Lange var dock Krohn. Samtalet om Thorvaldsen
slutade å Langes sida med ett: „Hälsa
Estlander, som jag icke känner, och säg honom, att
vi danskar ha, efter att ha afgudat vår
Thorvaldsen, lättfärdigt förringat hans betydelse, ja, snart
sagdt smädat hans konst. I Estlanders
karaktäristik af Thorvaldsens verk har jag emellertid för
första gången funnit en, af en viss „kylig"
entusiasm buren värdesättning af mannen och hans
verk, som i ali sin korthet är utfyllande och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
