Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
mensamma festerna. Krohn hade likasom Lange
alltid varit en varm vän af svenskarna och visade
aldrig något af denna öfverlägsenhet mot
Sverige, som svenskarna själfva genom att ständigt
„racka ned" sitt fädernesland fostrat upp hos
åtminstone de goda köpenhamnare. Året 1900,
Krohn var då redan mycket sjuk — han led af
den fruktansvärda brightska sjukan — såg jag
honom sista gången. I fem år ännu stred han
om lifvet. Hans sjukrum var som en ateljé,
hyllor och stolar belamrade med böcker och
bilder, konstverk och industrins alster. Mellan
allt detta måste man kafva sig fram till den
lägerplats, där min stackars sjuke vän låg som en
tapper soldat, den där dödligt sårad icke ger sig.
Stundom, när smärtorna blefvo för stora, bet han
ihop tänderna, vände ögonen uppåt, så att hvitan
syntes — ett ah! — så var det öfver, och
rastlöst började han om igen det, som för tillfället
väckte’ hans intresse och — ännu när lifvet
flämtade — hans entusiasm.
Han dog den 15 oktober 1905 vid 65 års
ålder. Hans lifsgärning var fulländad.
Till slut, vän Pietro, skall det sägas på din
döda mull: Så länge du lefde, var du ännu i
det sista en ihärdig och varm bärare och
försvarare af de finska idéerna utom vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
