Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
tyckte nog, att hans insikter och begrepp i dessa
saker voro oklara, men han var nöjd med hvad
han visste, och då detta gaf honom pondus och
värdighet i hans yrke och i hans äktenskap —
och det behöfdes — så var det ju ingen idé att
bråka; jag afskyr att vara informator.
En afton kom jag att på teatern sitta
bredvid lilla Russinbullan. Man gaf, vill jag minnas,
»Engelsmännen i Indien", i hvilken fru Almlöf,
född Deland, en af de bästa skådespelerskor jag
någonsin sett, med öfverlägsen finhet i komiken
utförde en af hufvudrollerna. Hennes döttrar eller
niecer spelades af fröken Olga Björklund
(numera änkefru Boberg) och fröken Henriette
Jacobson, den förra en monumental skönhet af den
rent skandinaviska typen, den senare en
utomordentligt finlemmad, välvuxen ung dam, som
lifligt och graciöst som en liten kattunge rörde
sig i skyddet af fru Almlöfs värdiga person.
Rösten var något beslöjad men mjuk och
sympatisk; ögonen karaktäriserades af ett starkt
växlande lif.
— Jaså! Ser hon så ut?
— Hvem? frågade Russinbullan.
— Jo, fröken Jacobson. Jag hade ett bref
från min kusin, fru Hilda Forsman; hon bad mig
hälsa till den vackraste flickan i Stockholm,
fröken Henriette Jacobson.
— Det var nu visserligen mycket sagdt,
men den hälsningen kan ni framföra, om ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
