Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Stackars barn! Där var intet att göra.
Medan hon flämtande och gråtfärdig talade om
saker, som här icke kunna nämnas, hade
generalrepetitionen till kröningen börjat där nere. Då
trappan var kall och fuktig, förde jag henne sakta
upp till läktaren, därifrån vi osedda hade en
någorlunda oförhindrad öfverblick öfver hela
ceremonin. Konungen stod på estraden och
profvade kronan och manteln, ärkebiskop Sundberg
modulerade sin malmstämma, några af rikets
högsta dignitärer intogo sina platser kring de
—–Men jag är en öfvertygad och varm
monarkist allt sedan ynglingaåren. Jag försakar
därför nöjet att här beskrifva denna episod — af
hvilken det dock skulle kunna göras något saftigt —
för att ej draga aningen af ett löje öfver den
ceremoni, som här repeterades inför tvenne
ungdomars undrande ögon och som i morgon i den
rätta belysningen vid färgers glans, vid pukors
och trumpeters skall skulle låta ilningar af
öfver-svinnlig vördnad, undersåtlig kärlek och
patriotisk hänförelse skaka nerverna på dem, som
kallats att vara med om denna monarkohieratiska
akt.
Vi sutto under tiden uppe på läktaren i
skumrasket, sammankrupna för köldens skull —
dagen var nämligen stormig, regnig och mörk.
Vi voro naturligtvis tysta som möss, och med
spänning väntade vi på befrielsens timme. Jag
bjöd min sjuka vän på terpentinpastiller för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
