Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
som drog öfver de vackraste vinröda läppar jag
sett, snabbt som en sky öfver en vårhimmel.
Frän balen på börsen har jag ett bleknande
minne. Konungen var ståtlig och dekorativ.
För öfrigt var det fruktansvärdt trångt och hett.
Tvenne strofer af en dikt, som lästes upp eller
sjöngs, ha fastnat i ett nyckfullt minne:
„Och kring en tron, där mandom blifvit
bofast, står det (folket) ännu som fordom trofast".
Vare det alltså!
Vid detta arbete för kröningsfesten
förunnades mig lyckan att göra konung Oscars
personliga bekantskap. Det är ett förunderligt minne
konungarne ha. Många år senare påminde han
mig om arbetet i Storkyrkan och på börshuset.
Det gjorde på mig ett egendomligt intryck, när
han första gången han tilltalade mig kallade mig
„herre", medan alla de andra voro „du". Jag
afundades de andra. Sedan dess har jag ofta
talat med många af Europas krönta, såväl
kejsare som konungar. Höflighet, förbindlighet, ja,
t. o. m. vänlighet ha varit utmärkande för dem
alla, men ingen kunde i dessa dygder lika litet
som i en betagande eloqventia corporis ställas
vid sidan af Oscar II.
Jag har senare träffat grötmyndiga
borgmästare och i Grönköping högtställda herrar,
som låtit mig lifligt önska, att de någon gång
erfarit, huru humant och höfligt, utan bismak af
nedlåtenhet konung Oscar bemötte och talade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
