Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
med striderna om den byggnaden hade jag tyvärr
mycket att göra och har haft mycket att ångra.
Regeringen hade, påverkad främst af C. G.
Estlander — han var idéns upphofsman — samt
L. Mechelin och R. Lagerborg, beslutit uppföra
ett gemensamt hus för Konstföreningens och
Konstflitsföreningens skola och samlingar. Detta
hade skett redan, medan jag var i utlandet. Om
frågan kände jag ej mera, än hvad den energiske
motståndaren A. v. Becker talat om för mig, medan
vi vistades i Paris. Emot detta förslag
uppträdde, utom v. Becker, Fr. Cygnaeus, Z.
Topelius och naturligtvis B. O. Schauman, som ej
ville, att konstens höga gudinna skulle
besmutsas af en slik parveny som konstfliten. En
mäktig bundsförvandt hade de i det fördolda i
Yrjö-Koskinen, som visserligen först fyra år senare
kom in i regeringen, men allaredan vid den tid
det nu gäller ingrep i alla viktigare frågor,
särskildt genom sitt organ Uusi Suometar. Med
mycken habilitet motarbetade A. v. Becker vid
Konstnärsgillet detta Estlanders projekt och
framhöll som sitt hufvudmotiv, att den stora summan
af 250,000 mark, som Victor Hoving
testamenterat den finska konsten till fromma,
ovillkorligen skulle användas för byggnadsföretagets
utförande och således icke komma det
konstnärliga arbetet, d. ä. konstnärerna, direkte till godo.
I gillet gingo vi vid detta budskap man ur
huset så när som på Gunnar Berndtson, som ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
