Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
..Det förefaller mig dock nästan afgjordt, att
drottning Christina, så romanesk och så trist i
åminnelse, måste hafva besuttit romanen om
Tristan. Men om jag ock hittar den, så var det
icke den jag egentligen drog ut att söka här i
Italien. Jag tänkte i min själ, att i detta
konstens hem skulle skänkas mig, hvad jag bidat
på och hvad jag saknat, nämligen en
konstnärlig gestaltningsgåfva, ty för att ro ut med en
inbillning, som jag gör mig–— det har
tyckts mig, som om diktens värld icke vore
alldeles stängd för mig–—. Så har nu icke
skett tills dato, och världen har tillsvidare en
poet mindre och jag — en inbillning i behåll."
Om Estlander kunnat gissa sig till alla
de obehag, misstolkningar och orättfärdiga
beskyllningar det bidrag han i sinom tid sände
till Pehr Brahes minne förskaffade honom i
„sysslingens tidning", så hade han kanske dock
följt mitt råd och sändt ett utdrag af sin
ungdoms diktning, om hvilken Snoilsky eller
Sander sagt mig ungefär som så: — „Den
var nog mera tänkt än känd". Estlanders bidrag
var den kända lilla uppsatsen „Ubi patria ibi
bene", som förfäktade individens rätt att för
bevarande af sin personliga och sin tankefrihet
söka sig ett annat fädernesland. Samma rätt,
som J. V. Snellman bygger på i brefvet till min
fader C. W. Ahrenberg (1843), samma rätt, som
Nordström, Nordenskiöld, Franzén, v. Qvanten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
