Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
middagen. Då middagen var pompös och
stämningen lifvad, drog det ut till klockan nio, innan
jag kunde komma till generalguvernörspalatset.
Fursten kom emot mig med ifriga, spänstiga
steg och räckte mig en mängd telegram,
sägande: „Voilà, mes menues*), här står ingenting
af hvad ni visste att berätta om Port Arthur."
Han var synbarligen förtretad. „Får jag lof att
fråga, hvarifrån ni har edra underrättelser?"
Jag hade, innan jag gick till fursten,
skyndat mig hem efter telegrammet. Jag tog nu fram
och läste det för honom: „Marmor, kalk, tegel
säljes, Håkan". Detta betyder, efter den code
jag uppgjort med en vän i Sverige, det hvad
jag berättat."
„Ah, bah, hvad vet man i Sverige om dessa
saker mera än vi?"
„Japans forna militärattaché i Petersburg
är nu i Stockholm. Han prisas enhälligt som en
absolut pålitlig man. Port Arthurs fall är icke
någon skam; det är ju nog gjordt för äran, de
ryska officerarnas och soldaternas uthållighet och
tapperhet stå öfver allt beröm".
När jag tillade några beundrande ord om
general Stössel, fick jag till min gränslösa
häpnad höra ett uttryck om denne berömde hjälte,
*) Fursten mottog alla dagar illa mångfaldigade telegram
på dåligt papper. De innehöllo ett pële-mële af s. k.
riks-viktiga nyheter. Stundom lästes i öfversta kanten „secrète."
Han kallade dem sina menuer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>