Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter hand mäktade han bryta detsamma. Steg för steg går han framåt,
tills han vid tiden för Vadstena möte lyckas kring sig samla alla
Sveriges ständer och erhålla deras erkännande af det berättigade i hans
system.
Äfven hvad Sigismund beträffar, kan skedet betraktas som ett
helt för sig. I början af detsamma står han visserligen kvar på sin
gamla ståndpunkt. Hans sätt att handla gentemot Sverige präglas
alltjämt af sekreterare-regementets inflytande, och hans politik kan
närmast betecknas som en “krokbenspolitik“, men i den mån
konflikten tillspetsas och sekreterarne få träda åt sidan för de till Polen efter
hand ankommande svenska rådsherrarne, blir hans politik mer
målmedveten och konsekvent. Af omständigheterna tvingas också han
till en kraftpolitik. Han beslutar sig för att själf besöka
fäderneslandet för att återställa sin makt och genomdrifva sina planer med
vapenmakt. Det är förberedelserna till denna resa äfvensom hans
anträdande af densamma och ankomst till Sverige, som af mig
behandlats.
Som redan är nämndt, finnes ingen detaljundersökning rörande
ifrågavarande skede. Hufvuddragen ha emellertid blifvit framställda
först af Johannes Messenius i hans Scondia Illustrata och därefter af
hans son A. J. Messenius i dennes ännu ej i tryck utgifna historia: “Om
orsakerna till oenigheterna mellan konung Sigismund och hertig Carl“;
men i fråga om 1597 äro båda dessa historieskrifvare ganska
knapphändiga, om man bortser från skildringen af Karls finska expedition, som
af den senare gjorts ganska utförlig. Äfven förra hälften af 1598 har af
nämnda författare blifvit ganska lätt berörd. Hvad som gäller om deras
arbeten, gäller ock om Wervings historia, hvilken, som bekant, grundar
sig på de förra. Bland nyare öfversikter har jag naturligtvis
användt Geijers och Fryxells samt Alins och Hildebrands.
Mycken nytta har jag haft af Boëthius’ anförda afhandling och
Bergmans “Handlingar rörande söndringen mellan hertig Karl och
rådsherrarne“, ehuru jag ej sällan måst gå till urkunderna för att
komplettera de af den sistnämnde författaren samlade aktstyckena.
På grund af källmaterialets beskaffenhet har jag företrädesvis
uppehållit mig vid de svenska förhållandena. De polska ha blifvit
vidrörda blott så mycket, som i riksarkivet befintliga aktstycken och
tillgängliga polska arbeten medgifvit. Af stor betydelse ha de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
