- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
3

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Arboga riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Sigismunds tronbestigning i Sverige hälsades ej med
tillfredsställelse af folket. Den unge konungen mottogs ej med förtroende och
glada förhoppningar af sina undersåtar; sinnena fylldes tvärtom med
misstro och dystra aningar om svåra strider och hvälfningar.
Visserligen hade hans fader ej varit någon duglig eller afhållen regent; genom
sitt tyranni hade han skaffat sig många motståndare inom adeln, och
hans kyrkliga reformer hade gifvit upphof till ett mäktigt
oppositionsparti i landet[1], men han hade dock visat, att han ej ville bli ett redskap
i den katolska reaktionens tjänst, och mot slutet af hans lefnad hade en
märkbar förändring till det bättre inträdt i hans sätt att regera.

Sigismund däremot hade redan hunnit göra sig känd som en nästan
fanatisk katolik och som en af reaktionens ifrigaste förkämpar. Man
såg därför i honom en fiende till den ordning i kyrka och stat, som
blifvit upprättad af den förste vasakonungen och som hvilade på
reformationens grundval. Helt naturligt riktade folket därför sina blickar
mot och fäste sina förhoppningar vid den yngste af Gustaf Vasas söner,
den kraftige hertig Karl. Han hade under de liturgiska striderna varit
en mäktig beskyddare af den religiösa ordningen; som styresman i sitt
hertigdöme och utöfvare af regeringen under konung Johans sista år
hade han visat sig vara i besittning af samma lysande
regentegenskaper som fadern.

I allmänna folkmedvetandet framstod han som den, hvilken var
mest berättigad till tronen. Vid Johans frånfälle ställde sig ock svenska
folket enigt vid hans sida; t. o. m. hans motståndare inom adeln funno
för godt att lägga band på sin ovilja mot honom och antaga hans anbud om


[1] Nordlund, s. 151.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free