- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
27

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Arboga riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beslutet för och blef antaget af menige allmogen.[1] Den 5 mars är det ock
dagtecknadt.

Öfvergå vi nu till en granskning däraf, skola vi finna, att det i ej
ringa mån afviker från ståndens ofvan relaterade svar. Detta gäller
dock ej i så hög grad om de båda första artiklarna, hvilka om ock med
en och annan skärpning i hufvudsak öfverensstämma med nämnda
utlåtande.[2] I tredje artikeln finnes däremot en mer betydelsefull
afvikelse. Ständerna lofva däri ej blott som i svaren att hålla fast vid
Söderköpings beslut utan förplikta sig ock att förhjälpa därtill, att det
blef oryggligen hållet och efterkommet.[3]

I fjärde artikeln stadgas, att den i hertigens punkter föreslagna
legationen med det första skulle afsändas till Polen med uppdrag att
bedja konungen snarast möjligt återvända till Sverige som en mild,
trygger konung. Adeln hade i sitt svar tillstyrkt, att legationen
anförtroddes åt rådet. I beslutet framhålles som rådligt och nyttigt, att
så gjordes. Men medan det i prästernas och borgarnas svar stod, att
hertigen borde förena sig med rådet, riktas i beslutet en förmaning
till riksråden, att de, alldenstund konungens hemresa ej borde
fördröjas, med det allra första och senast inom sex veckor antingen
personligen skulle besöka hertigen eller skriftligen förklara, om de hade
några skäliga invändningar att göra emot beslutet. Hade de ej några
sådana att förebära, borde de förena sig med fursten och ständerna,
så framt de för dessa “kunne och måge ursäktade vara“.

I beslutets femte artikel bedja ständerna hertigen att därefter som
dittills blifva vid regeringen och utöfva den med riksens råds råd enligt
Sveriges lag, konungens ed och försäkring, till dess konungen komme


[1] Hist. Bibl. II, s. 354.
[2] Så angifves i första artikeln det straff, som skulle drabba hvar och en, som
affölle från landets stadgade religion eller lockade andra därtill. De skulle aktas och
hällas för orättrådige män, ”the ther hand och segel icke hålle vele, för hvilke
personer hvar redeligh och ährligh man bör och må tage sigh til vahre”. Stiernman I sid.
444. I den förening om religionen, som ingicks på Söderköpings riksdag, stadgades
arfsförlust och landsförvisning. I andra artikeln förnyade ständerna sin trohetsed
och förpliktade sig att icke vika från arfföreningen, Gustaf Vasas testamente eller
Söderköpings riksdagsbeslut under förutsättning, att konungen uppfyllde sina vid
kröningen afgifna förpliktelser.
[3] Prästerna hade i sitt svar förklarat, att de ansågo för högnödigt, att
Söderköpings beslut i alla dess punkter blef oryggligen hållet och efterkommet. Liknande
voro uttrycken i de öfriga svaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free