- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
38

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Verkställandet af Arboga beslut i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vid en ny rådssammankomst, som hölls på Forsa dagen efter det
bestämmelsen om de sex veckorna blifvit dem bekant, upptogs frågan om
en allmän sammankomst. Deltagarna[1] enade sig nu om att de, så snart
hertigens bref om riksdagen kommit dem till handa, skulle ödmjukligen
bedja honom att få komma tillsammans med ridderskapet, adeln,
krigsfolket och andra flere i Götaland samt aflåta skrifvelser därom till sina
frånvarande ämbetsbröder.[2] De voro angelägna om att det skulle ske
med hertigens tillåtelse, så att ingen skulle kunna förevita dem, att
de gifvit anledning till någon oro eller “vidlyftighet“.[3] Någon
skrifvelse af angifna innehåll blef emellertid aldrig afsänd till hertigen, och
den påtänkta sammankomsten kom heller aldrig till stånd.
Rådsherrarna blefvo förekomna af en person med större beslutsamhet än de
ägde, Karl själf.

Sedan ständerna hemförlofvats från Arboga, begaf sig hertigen
den 8 mars[4] till Örebro, och snart nåddes han af oroande underrättelser
från Västergötland.[5] Det berättades, att Erik Gustafsson lämnat sin
gård Torpa samt begifvit sig till Elfsborg, dit han uppbådat ryttare
och knektar. Det sades ock, att han i Rolfsån[6] hade ett fartyg i beredskap, med hvilket han ärnade sig bort från riket. Hertigen fick
således, som han ansåg, sina misstankar, att Gustafssönerna tänkte
uppväcka oroligheter, bekräftade. Möjligen hade han ock på ett eller annat
sätt fått någon kunskap om rådets planer, ty i ett kreditiv[7], som han i
Örebro uppsatte för Peder Brask, hvilken han afsände till konungen


[1] Gustaf och Sten Banér, Klas och Thure Bjelke.
[2] Skrifvelsen dat. Forsa den 16 mars, i Sko saml. M. T. XIII, ställd till Erik
Gustafsson Stenbock, Erik Sparre, Erik Abrahamsson Lejonhufvud och Jöran Posse.
Dagen förut hade de genom sina utskickade fått underrättelse om huru det tillgått
vid riksdagen äfvensom erhållit kopior af beslutet m. m. En del af skrifvelsen
återgifves i Hist. Bibl. II, sid. 321.
[3] Någon brådska ansågo de tydligen ej vara af nöden; de ville vänta, tills vägarna
och fordenskapen kunde blifva bättre, och hoppades under tiden få vara ”stilla och
i rolighet” på sina gårdar. Hist. Bibl. II, sid. 321. En af orsakerna, kanske den
förnämsta, till rådsherrarna obeslutsamhet torde vara att söka i den omständigheten,
att de ej visste, om de skulle erhålla erforderligt stöd hos konungen. Hans ofvan, sid.
36, anförda bref anlände för sent!
[4] Karls kalend.
[5] Sagesmannen var säkerligen grefve Axel, hvilken den 11 mars anlände till
Örebro. Ibid.
[6] Utmynnar i Kungsbackafjorden.
[7] Kreditiv för Peder Brask, dat. den 15 mars 1597. H. K. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free