Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Verkställandet af Arboga beslut i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
streck i räkningen. Planen rörande samverkan med adeln i detta
landskap kunde därefter ej bringas till utförande. De uppgåfvo väl ej tanken
på en allmän sammankomst, ännu i maj talar[1] Thure Bjelke om en
sådan, men det synes, som om det varit slut på all enighet dem
emellan och all handlingskraft tillika, sedan de öfvergifvits af Erik Sparre.
Förgäfves bemödade sig Gustaf Banér, Klas och Thure Bjelke[2], hvilka
bäst höllo tillhopa, att med sig förena den gamle drotsen Nils
Gyllenstjerna. Ängsligt sökte denne undvika allt, som på något sätt kunde
bringa honom i “vidlyftighet“. Vid samma tid, som han skref till sina
ämbetsbröder och uttalade sig för ett allmänt möte, skref han till
hertigen och uttalade sin ledsnad öfver att han jämte några af sina
ämbetsbröder uttalat betänkligheter mot Arboga riksdag.[3] Så snart det
blef fråga om att fatta något bestämdt beslut, vare sig det var hertigen
eller hans ämbetsbröder, som yrkade därpå, gjorde han alltid
undanflykter, skyllande än på sin höga ålder än på sin svaghet. Lika
försiktig var Hogenskild Bjelke, han sökte tillfredsställa sina yngre
ämbetsbröder med goda råd och hertigen med sväfvande, nästan intetsägande
förklaringar. Då han hårdare ansattes af denne, framhöll han alltid,
att han för sin svaga hälsa ej var mäktig att fatta något beslut.
Betecknande för dessa båda herrar är det sätt, hvarpå de gingo till
väga för att slippa afgifva ett bestämdt uttalande om Arboga
riksdagsbeslut.
Omedelbart efter riksdagens slut lät hertigen tillställa dem
afskrifter[4] däraf, hvarjämte han i särskilda skrifvelser bad dem afgifva
nöjaktig förklaring samt råda och förmana sina ämbetsbröder att göra
detsamma. Tillika sände han dem afskrifter af de punkter, som
legationen skulle andraga hos konungen. Vid samma tid fick Hogenskild
äfven mottaga ett besök af biskopen i Växiö, Petrus Jonæ, hvilken på
riksdagen i Arboga af präster och borgare fått i uppdrag att medla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
