- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
46

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Verkställandet af Arboga beslut i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enligt hvilka all oreda skulle afskaffas “skäligen, tillbörligen och
lagligen“.[1] Angående legationen yttrade de blott, att de ej funno den
”orådlig”. Om instruktionen talades ej, men i ett bref till Nils
Gyllenstjerna[2] framhöllo de, att mycket fanns däri, som kräft ett tidigt och
noga betänkande, och att det skulle blifva den, som åtog sig
legationen, svårt att följa instruktionen.

De ville därmed antyda, att de ej voro hågade att taga någon
befattning med legationen, den de också hoppades skulle blifva
öfverflödig genom konungens hemkomst.[3]

Under dylika förhållanden, då skilda meningar gjorde sig gällande
inom rådet angående Arboga beslut och då Hogenskild Bjelke samt
Nils Gyllenstjerna syntes vilja söndra[4] sig från de yngre rådsherrarna,
var det otvifvelaktigt en tröst för dessa, att adeln i Småland
framhärdade i sin opposition mot hertigen. Innan denne begaf sig till
Västergötland, hade han befullmäktigat trenne personer[5] att i Småland
förkunna Arboga beslut för dem, som ej besökt riksdagen. I början af
april, då de sex veckorna nalkades sitt slut, höll adeln en
sammankomst i Eksjö och aflät därifrån en skrifvelse till hertigen med
tillkännagifvande, att den ej kunde afge något bestämdt svar, förrän den
rådgjort med rikets råd och andra, som ej varit tillstädes i Arboga,
hvarför den anhöll om utsträckning af den stadgade respittiden.[6] Hertigen
tog mycket illa upp detta svar. Genom en Erik Sparres stallmästare,
med hvilken ett förhör vid samma tid anställdes, fick hertigen kunskap
om att rådsherrarna under Brosammankomsten skulle afhandlat en


[1] Jfr Hist. Tidskr. 1886 s. 81.
[2] Ofvan (sid. 45) anf. skrifvelse till Gyllenstjerna af 23 mars 1597.
[3] Brefvet dat. Forsa den 13 april. Handl. ang. riksråden. Det är
undertecknadt af Gustaf Banér, Klas Bjelke, Sten Banér, Thure Bjelke och Jöran Passe.
[4] Om söndring skall efter denna tids lägenhet vara oss nyttig rebus accurate
consideratis, det gifva vi eder själfva att betänka; Sten Banér, Gustaf Banér, Thure
Bjelke till Nils Gyllenstjerna i (sid. 45 not 2) anf. skrifvelse af den 10 april.
[5] Fullmakt för Peder Joenson Lilljensparre, Arvid Månsson och Måns Olofsson.
H. K. R. den 11 mars 1597.
[6] Tills lägligt blef, att de gode herrar riksens råd och vi alla samtlige af adel
och krigsbefäl, som icke varit i Arboga, kunde komma tillhopa och samtlige svara.
Skrifvelsen dat. Eksjö den 9 april 1597 i Sko saml. M. T. XIII.

        Legationen till konungen förordades varmt för att ”fliteligen” begära, att konungen,
så snart som möjligt, skulle återvända till Sverige. Ibid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free