- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
57

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sigismunds åtgärder med anledning af Arboga riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på att förmå konungen med det snaraste återvända till Sverige,
härom uttalade de ständigt önskningar i sina skrifvelser, men huru mycket
denna sak än låg dem personligen om hjärtat, så ville de i början ej
visa det utan uppträdde äfven i denna angelägenhet å ämbetets
vägnar. De rådde och förmanade konungen att komma snarast möjligt,
emedan rikets väl fordrade det.[1] I den mån händelserna togo en för
dem alltmer oroande vändning, blefvo de emellertid mer ödmjuka och
bönfallande. I nyssnämnda skrifvelse från Forsa bådo de honom
“underdånigast“, rådde och förmanade honom “troligen“ på deras
“tillbetrodda kall och vägnar“ att skyndsamt begifva sig hem, emedan största
makt låg däruppå. De framhöllo ock, att de liksom öfriga, hvilka ej
bevistat Arboga riksdag, skulle, när de sex veckorna voro tilländalupna,
nödgas ”förklara sig” rörande det vid riksdagen fattade beslutet.[2]

Rådsherrarna voro ingalunda de enda i Sverige, som önskade
konungens närvaro. Deras önskningar delades af alla, som ville hindra
en revolutionär omhvälfning. Ständerna hade i Arboga genom att
enhälligt besluta en legations afsändande till konungen velat ådagalägga,
huru nödvändigt de ansågo det vara, att konungen ofördröjligen
återvände till riket, och hertigen själf hade i upprepade skrifvelser erinrat
konungen därom; i Peder Brasks uppdrag ingick t. ex., att han skulle
uppmana konungen med det första anträda hemresan.

Säkert är emellertid, att hvarken rådsherrarna, huru angelägna
de än voro, eller hertigen skulle kunnat inverka på konungen; och
äfven om legationen blifvit afsänd, skulle den tvifvelsutan misslyckats
i sitt uppdrag, om det blott gällt för Sigismund att afhjälpa den inre
oredan — han torde t. o. m. ej ogärna ha sett densamma — blott
han själf kunnat vara viss på att hans makt ej skulle minskas. Men
nu syntes det, som om hertigen efter Arboga riksdag skulle blifva
mäktig nog att förverkliga sina planer, och det var mer än konungen kunde


[1] Ofvan sid. 36 not 1 anf. kreditiv för Hans Bremer.
[2] “Så see vi icke effter som sakerne nu här — — — huru vi ringe och få män
på denna tid uti E. K. M:ts långa frånvaro någon förändring deruti giöre kunna utan
måste, der de sex veckers dag framlupne äre, oss såsom och alle de andra, som i Arboga
icke varit, derpå vi dock likväl nu strax til begynnelsen af ständerne tidsens
förlängning begiärat, (deras ofvan sid. 44 anf. svar till biskopen i Wäxiö), såsom vi bäst kunne
och med sådane förord, som det sig bör, förklara, ty oss icke lägligit är allena sådane
handel för än det af de andre, som och derifrå varit och saken så väl som oss angår
öfvervägat och berådslaget något fullkomligit dertill att svare“. Sid. 56 not 5 anf.
skrifvelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free