- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
73

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ständermötet i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtycka till den finska expeditionen, borde ej ha föranledt dem att skilja
sig från hertigen och ständerna samt upphöra att taga befattning med
rikets angelägenheter.[1] Man kan knappt undra öfver att hertigen och
flera bland ständerna i rådsherrarnas motstånd började se de
obotfärdigas förhinder. Orsaken därtill var ej heller att söka enbart i den
finska resan; den låg vida djupare. Äfven sedan den väpnade
interventionen ägt rum, framhärdade de, som vi få se, i sin söndring.

Troligen hade hertigen förutsett, att beskickningen ej skulle leda
till afsedt resultat, ty innan han mottagit rådsherrarnas nyss
anförda svar, lät han genom de adliga ombuden tillställa dem en skrifvelse[2],
i hvilken han, förebrående dem, att de ej hörsammat stämningen, gaf
dem att välja mellan att antingen själfva infinna sig i Stockholm den
10 augusti[3] eller ock hvardera sända en af sina söner som gisslan jämte
skriftlig försäkran, att de icke blott själfva för sina egna personer skulle
hålla sig stilla och “roligen“, medan han var i Finland, utan ock hjälpa
till att motstå och förfölja dem, eho de vara månde, högre eller lägre,
som ville uppväcka oroligheter i landet under furstens frånvaro. Ställde
de sig ej någotdera af dessa alternativ till efterrättelse, nödgades han
bruka allvar emot dem; som motiv härför angafs, att rådsherrarna
vägrat underskrifva Arboga beslut, osannfärdigt angifvit hertigen hos
konungen samt mottagit fullmaktsbref[4] att angripa honom (hertigen)
fientligen. Han bad dem icke förtänka, att han ej kunde företaga
någon resa, med mindre han var “försäkrad“ mot dem, som på “denna
sidan“ traktade efter hans “argesta“.[5]

I det svar, herrarna afgåfvo å denna obilliga och för dem


[1] Jfr hertigens skrifvelse till ständerna i Västergötland den 13 nov. 1597. H.
K. R.
[2] Huruvida de utskickade medfört skrifvelsen från Stockholm eller hertigen
låtit tillställa dem densamma efter afresan därifrån, kan ej bestämdt afgöras; det
synes dock, som om det förra varit fallet. Då de utskickade den 10 aug. efter sitt besök
på Ulfåsa kommit tillbaka till Forsa och mottagit ofvan anförda svar — — — — —
”så fingo de ‘först‘ fram ett H. F. N. hertigh Carls bref, richsens rådh samptligeh som i
Östergötland äre tillskriffuitt, huilkit onåde bref man intet hade förmodit”. Anf.
berättelse. Hertigens skrifvelse var ock dat. den 3 aug., samma dag som adelns.
Riksdagsacta.
[3] Jfr ofvan, sid 65, not 3.
[4] Se ofvan, sid. 61, not 3.
[5] Skrifvelsen (bl. riksdagsacta) gällde Hogenskild, Klas och Thure Bjelke samt
Gustaf Banér. Anf. berättelse. Enl. samma fingo de utskickade nu vänta till den 11
aug., då de erhöllo svar å hertigens skrifvelse. Svaret är emellertid dat. den 12 aug.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free