- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
86

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hertig Karls första expedition till Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hand blef försvararnes antal allt mindre och mindre. Vid hvarje
tillfälle passade flere på och rymde till hertigens läger.[1]

Så spred sig ett rykte till slottet, att Stålarm dragit bort med
sina trupper och lämnat åt försvararna att reda sig på egen hand; i
själfva verket talade detta rykte sant; i midten af september hade han
sett sig nödsakad upplösa sitt läger oeh inkvartera soldaterna på
fästningar[2] långt borta från Åbo. Själf hade han begifvit sig till Viborg.
Befälet på slottet fann nu ställningen ohållbar och inledde därför i
slutet af september underhandlingar med hertigen. I början kunde
ej enighet uppnås angående kapitulationsvillkoren, men då hertig Karls
folk, under det förhandlingarna pågingo, lyckades sätta sig i
besittning af ett bland de viktigaste utanverken, skedde slag i saken. Den
30 september utrymde befäl och manskap fästningen, som genast togs
i besittning af Karl.[3] Knektar och hofmän fingo fritt aftåga, men
befälet äfvensom Ebba Stenbock och några andra adliga fruar,
däribland Stålarms maka, togos i fängsligt förvar.[4]

Karl hade således lätt nog fått Finlands förnämsta fästning i sitt
våld och därjämte dragit en ej obetydlig del af krigsfolket på sin sida,
men denna framgång berodde ej så mycket på vapenlycka eller Karls
militära öfverlägsenhet utan fastmer på hans förmåga att åstadkomma
söndring bland motståndarna samt draga gemene man på sin sida. Äfven
bland Stålarms trupper hade många öfvergått till honom. Inom de högre
samhällsklasserna höllo emellertid de fleste fast vid Sigismunds sak,
hvadan alltså partigrupperingen i Finland blef densamma som i Sverige.

Så betydelsefullt det än var, att hertigen gjort sig till herre öfver
Åbo, så var dock verket därmed ingalunda fullbordadt. Det gafs äfven
åtskilliga andra fästningar i Finland, och dessa innehades fortfarande


[1] I ett öppet bref, som utfärdades i Åbo den 13 september, tillsade hertigen alla
dem af besättningen, som ville sluta sig till honom, sin furstliga gunst och nåde samt
tog dem med deras egendom i försvar.
[2] I bref till hertig Gustaf uppgifver hertigen Viborg. H. K. R. den 12 sept.

        I bref till Axel Lejonhufvud namnes äfven Tavastehus. Ibid. den 13 okt.
Befälet å förstnämnda fäste fördes af Matts Larsson Krus, på det senare af Sten Fincke.
Koskinen, s. 155.
[3] Lasse Kristensson till Lasse Västgöte om det finska tåget, dat. den 7 okt.
1597. Handl. ang. förhållandena i Finland.
[4] Belägringen af Åbo slott och därmed förknippade händelser ha utförligt
skildrats af Koskinen, hvarför jag endast omnämnt de viktigaste och för sammanhanget
nödvändiga tilldragelserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free