- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
110

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hertigens bemödande att bringa Arboga och Stockholms beslut till utförande mot de i Sverige kvarvarande riksråden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kort därpå vidtog han emellertid en åtgärd, som visar, att han snart
blef på det klara med hur han skulle förfara med dem af rådet, som
ännu voro kvar i riket och ej nöjaktigt förklarat sig öfver Arboga
beslut. Han hade ju i denna sak att hålla sig till ständernas i
Stockholm fattade beslut, enligt hvilket nämnda rådsmedlemmar blifvit
förklarade ovärdiga att anses som rådspersoner, “intill dess de svarat H.
F. N. och de andre riksens ständer om det H. F. N. kan hafva dem
lagligen att tilltala“.[1] Hertigen hade således rätt att mot dem öppna
en rättegång, och därför utfärdade han den 8 november stämning till
bröderna Bjelke och Gustaf Banér att vid angifven tidpunkt, “helga
tre konungars tid“, infinna sig i Stockholm och svara inför de ständer,
som då skulle vara samlade där.[2]

Men innan rådsherrarna ställdes inför de samlade ständernas forum,
ville han först utröna[3], om han kunde påräkna adelns bifall till de
åtgärder, han nu mer än någonsin fann nödiga. Det var emellertid ej endast
rådsherrarna, det gällde. Från Finland hade medförts åtskilliga
fångar, män och kvinnor, tillhörande landets förnämsta ätter, och dessa
höllos nu i fängsligt förvar; men enligt Arboga beslut tillhörde det
ständerna att bestämma om straffet.[4] Om Arvid Eriksson och finska
krigsbefälet ej ställde sig det gjorda afskedet till efterrättelse utan
uppväckte ytterligare buller, så måste åtgärder vidtagas mot dem.[5]
skulle ock personer utses i legationen till konungen, men hvilka?[6] Det
var alltsammans angelägenheter, som under vanliga förhållanden


[1] Stiernman I sid. 455.
[2] Hist. Bibl. II, sid. 329.

        I brefvet talas om det öppna bref, som han i juni lät utgå af trycket både på
latin och svenska. Stämningen är ställd till Hogenskild Bjelke, Gustaf Banér,
Klas och Thure Bjelke. Handl. rörande riksråden.
[3] Han ville veta, om rådsherrarna skulle aktas och hållas för rådspersoner, och
om de framgent skulle ”härde vthi theres ondsko emoth H. F. N. och theres speel
så hafve framgående, der all redelig förmaning alzingen platz — finne kan vthan stemple
och prachtisere hvad the vele H. F. N. och rijkett till all som störste skade och
förderf”. Hertigens punkter till adeln och ridderskapet i Västergötland, Östergötland
och Småland. H. K. R. den 5 nov. 1597.
[4] De hade nämligen ”lagt sig upp” mot rikets enhälliga beslut och afhandlingar.
[5] Hertigens punkter.
[6] Han ville ock delgifva adeln, huruledes “alle saker“ i Finland ifrån
begynnelsen till det sista aflupit samt hvad det afsked innehöll, han lämnat efter sig, och
hvilka personer som insatte i slottslofven. Ibid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free