- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
112

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hertigens bemödande att bringa Arboga och Stockholms beslut till utförande mot de i Sverige kvarvarande riksråden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anledningen härtill är troligen att söka däri, att hertigen först ville
afvakta, hur adeln och rådsherrarna ärnade förhålla sig.

De senare hade i stämningen blifvit ålagda att inom tre veckor
afgifva svar, om de ämade ställa sig densamma till efterrättelse; den 21
november afgåfvo Thure Bjelke och Gustaf Banér sitt svar. Erinrande
om den hörsamhet, de voro sin lagkrönte konung skyldige i allt det, som
“lagligt och försvarligt är“, förklarade de, att de redan, “såvidt de
kunnat och bort“, gifvit sin mening till känna om Arboga beslut.[1] Klas
Bjelkes svar var också afböjande, men han erbjöd sig att göra ett besök
hos hertigen.[2] Hvad Hogenskild Bjelke svarat, är ej bekant, dock ville
han lika litet som de andra herrarna inlåta sig på en rättegång, hvars
utgång de på förhand kunde förutse.

Kort därpå höll hertigen i Stockholm ett möte[3] med en del af adeln,
och därunder behandlades ofvan anförda punkter. Hertigen var ej
nöjd med det svar, han erhöll; i sitt genmäle yttrade han, att, då adeln
ej ville fullkomligen och uttryckligen förklara sig, ville han “dem
hädanefter icke vidare med betänkande och frågan bemöda”.[4] Vare sig nu
hertigen förlorat hoppet att komma till bättre resultat i Enköping och
Jönköping, eller, hvilket är antagligare, adeln ej infann sig, alltnog, de
till nämnda städer utlysta möten blefvo inställda.[5] Till
rådsherrarna aflät han i midten af december ett ytterst häftigt bref som svar
å deras ofvan anförda skrifvelse. Han ville, säger han, bland annat
”med yttermera förmaning hafva fördrag och andra medel i saken bruka“.[6]

I en skrifvelse till Axel Lejonhufvud klagar han öfver den sorgliga
lägenheten och det besvärliga tillståndet i landet; emedan han hade så få
till sin hjälp, hade han gärna sett, att Lejonhufvud kommit till honom
och lämnat sitt bistånd[7] i riksens saker. I samma skrifvelse omnämnde


[1] Hist. Bibl. II, sid. 330.
[2] Klas Bjelkes skrifvelse har jag ej sett, men i hertigens svar, dat. den 26 januari
1598 H. K. R., uppgifves, att det var dat. Wik den 3 dec. 1597.
[3] Troligen med anledning af drottning Gunilla Bjelkes och hertigens af
Sachsen likfärd, som skulle äga rum den 27 nov. Se hertigens bref till adeln i Östergötland
den 17 nov. H. K. R.
[4] Wingqvist, sid. 151, not.
[5] Ibid, sid. 150.
[6] Hist. Bibl. II sid. 331.

        De båda rådsherrarnas svar ibid. Enl. Bergman odat. I samtida
afskriftssamlingar ang. händelserna 1594—98 finnes en kop. däraf. Den är dat. den 19 jan. 1598.
[7] Lejonhufvud hade ej hörsammat hertigens ofvan sid. 109 anförda skrifvelse.
H. K. R. den 12 dec. 1597.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free