- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
142

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Sigismund erhåller de polska ständernas tillstånd att besöka fäderneslandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristian lofvade äfven aflåta en varningsskrifvelse till hertigen samt att,
om så önskades, blifva medlare i tvisten, men Sigismunds anhållan
om folk och trupper — som ju var hufvudsaken — afslogs under
hänvisning till oroligheterna i Sverige och omliggande länder, till följd
hvaraf det var nödvändigt för Danmark att ha sin krigsmakt i beredskap.
Äfven afslogs framställningen, att svenska varor och skepp, som
ankommo till Danmark, skulle beläggas med kvarstad och att svenska
flyktingar där skulle anhållas.[1]

På ett liknande sätt förhöllo sig äfven de tyska furstarna.[2]
Antagligen af samma skäl, som varit bestämmande för danske konungen,
intogo de en neutral hållning, och liksom denne erbjödo de sig att medla
mellan de båda fränderna. Sedermera, då Sigismund och Karl stodo i
begrepp att draga svärdet mot hvarandra, sökte de ock genom sina
sändebud, ehuru förgäfves, hindra fientligheter.

Men Sigismund hade äfven, som ofvan nämnts, vändt sig till
innevånarna i Finland och Estland[3] med anhållan om väpnadt understöd,
och här lyckades han bättre. I förstnämnda land hade Arvid
Eriksson, efter det han på våren 1598 genom Sten Banér blifvit
underrättad om konungens förestående hemresa och befalld att understödja
densamma, med ifver gripit sig an med att förbereda expeditionen.
Han hade därvid de största svårigheter att öfvervinna. Såren efter
den långvariga ryska fejden voro ej läkta, och i de landskap, som
hemsökts af klubbekriget, fortfor jäsningen. Förbittringen mot de
maktägande, hvilka betraktades som den aflidne marskens medhjälpare,
var stor.[4] I hela landet var nöden tryckande, hvarför allmogen ej
mäktade betala sina vanliga skatter än mycket mindre erlägga några nya
gärder. Att såsom Klas Fleming gått till väga — medels våld utpressa bidrag
— hvarken kunde eller ville Arvid Eriksson; ett dylikt förfaringssätt
skulle tvifvelsutan förorsakat nya oroligheter. Då ej konungen mäktade
eller ville lämna något nämnvärdt understöd, hade Arvid Eriksson en
synnerligen svår uppgift att lösa. Han lyckades emellertid ej blott samla en


[1] Pira, sid. 84.
[2] I svar till Skretutski klagar Sigismund öfver att han af de tyska furstarna ej
erhållit tillfredsställande svar (nicht dergleichen Antwort als wir uns woll versehen und
verhoffet hatten). Sigismund till Skretutski den 11 april (1) 1598 Sigismunds Tyska reg.
[3] Fullmakt för Sten Banér, Lindorm Bonde och Olof Sverkersson dat.
Warschau den 15 (5) jan. Sigismunds Ryska reg. Jfr. Ill. Sv. Hist. III, sid. 411.
[4] Se härom Koskinen, sid. 373.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free