- Project Runeberg -  Jaroslav Vrchlický. En litterär studie /
26

(1904) [MARC] Author: Alfred Jensen With: Jaroslav Vrchlický - Tema: Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - V. Ande och värld. 1878

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Blott naturen är gud.“ Allt har sin gång utstakad:
flodens lopp, lärkans flykt o. s. v.; men människan vacklar
ständigt vid skiljovägen. - Äfven den ändlösa kampen
för tillvaron antydes i dikterna aPå träsket“, där två
vildgaltar slåss, och “Det sista axet“, som den svarta
roflågeln tar från den fattiga kvinnan på åkern. — Poemet
“P an tei sm“ är en hymn till naturen, och “Fenix“ prisar
poesins eviga återuppståndelse “med demonens kraft och
ärkeängelns vingar“.

Diktsamlingens epilog utgöres af en lofsång “Till de
okända gudarne“, d. v. s. till naturen, den outsinliga
källan till arbete och lifsglädje samt den outtömliga
jordmånen för nya ideal, i hvilka människan ser sina gudar.
Dikten, hvars poetiska värde försvagas af den något skarpa
tendensen, är rätt betecknande för skaldens dåvarande
världsuppfattning, ganska naiv i sin ensidigt materialistiska
panteism gent emot de mognade mannaårens luttrade
idealism och harmoniska förening af ande och värld.

Såsom diktprof må anföras ur den andra gruppen

Satyrens visa.

Från vassen i älfven jag tittar mot skogen
och väntar beskedligt, tills drufvan blir mogen.

Så dagar och skyar försvinna. Till vatten
jag lockas af flodens musik och af skratten.

Plums! plaskar jag ock i min Ulf.

Med sjögräs i testar och pärlor i stråna
på hakan, jag täflar med öfriga råna
i prakt och med hafsguden själf.

Snart nalkas dock stunden, då frukterna glöda,
då granna topaser på vinstockar flöda.

O drufva, vårt Hellas’ klenod!

När henne jag prässar i bägarn, det kännes,
som kramade jag en mänad, och jag brännes
af blottade lemmarnas blod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jajaroslav/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free