Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - XXI. Sonetter af en enstöring. 1885 - XXII. Twardowski. 1885 - XXIII. Bondeballader. 1886
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. Skalden och världen, konstnärsmed itationer,
stundom med sarkastisk udd.
7. Nya masker och profiler, litterära karäktärsbilder.
8. Ultima Thule. Denna grupp af sonetter ger
uttryck åt människoandens ständiga trängtan att få nya
synvidder, att upptäcka outforskade näjder. I “Patmos“
liknas människovimlet vid ett oroligt böljande haf. Men
idén är en hamn, lockande med sånger, dit skaldens ande
skyndar in för fulla segel. — I “En julaftonssonett“
ser skalden ett jätteträd, som sträfvar upp mot himlen.
De tända ljusen på denna gran äro alla de människosjälar,
som i lifvet velat det rätta, goda och sköna. — I sonetten
“Framåt!“ riktar han en uppmaning till sig själf att icke
misströsta och ej låta dikten mattas i gagnlös klagan.
XXII. Twardowski, 1885, (egentligen andra uppl.,
ty diktcykeln var redan tryckt i tidskriften Lumir 1881,
3 uppl. 1900), 186 sidor. För innehållet af denna
diktcykel redogöres längre fram i samband med den redan
omnämnda “Hilarión" och Vrchlickys “Faust“-forskning.
XXIII. Bondeballader, 1886 (2 uppl. 1898), bestående
af 23, vid olika tider skrifna lyrisk-episka dikter med rent
nationellt innehåll och social-patriotisk tendens (85 sidor).
Det är spridda bilder från Böhmens fbrnedringstillstånd
efter slaget vid Hvita bärget. I kraftig stil, delvis
lyckligt imiterande cechiska folkvisor, skildras böndernas
träl-dom och fåfänga resningsförsök. Ståtligt är det
gammaltestamentliga strafftal, som Matyáá Ulickÿ (år 1627) på
schavotten höll till sina bödlar, tills profossen slet tungan
ur hans mun — jämförlig med denne Mathias är den
sydslaviske “bondekungen“ Matija Grubec, som ett hälft
århundrade förut såsom rebell afrättades i Agram. Stoffet
har poetiskt behandlats dels af den kroatiske
romanförfattaren August Senoa i “Seljacka buna",
(“Bonderesningen“), dels af slovenen Aékerc i diktcykeln “Stara pravda“
(“Den gamla rätten“). — I “Tröskslaga och lie"
symboliseras Böhmens och Polens gemensamma öden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
