Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - XXV. Fragment af en hjältedikt. 1886 - XXVI. Guldstoft. 1887
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sorgelösande dryck. Men den tredje ängeln hviskade under
hans sömn åt hustrun Eva:
“Statt upp. o kvinna! Var lians hopp och tro!
Lyft honom med din kärlek upp till himlen!“
De antika dikterna besjunga från nya sidor den
klassiska världens skönhet och sorgen öfver dess undergång.
"Kör ur en antik tragedi“ prisar på nytt lifvets
guda-gåfva och naturens fägring, med ängslan för lifvets
korthet och ålderdomens börda. Ämnena ur medeltiden
behandla företrädesvis detta tidehvarfs trosfanatism och ideella
hänförelse samt trubadurlyrikens glöd.
XXVI. Guldstoft, 1887 (2 uppl. 1897), 94
reflexionsdikter (205 sid.), befryndade med "Toner i själen".
1. Ironiska och sentimentala rondeaux (1883),
natursymboliska reflexionspoem. Såsom prof på den
svårhandter-liga franska stilarten tjänar följande:
Äppelträdets blom.
Ifrån äppelträdets blommor dofter strömma
öfver gröna parken ut med soligt ljus.
Träden sina safter och sin kåda tömma.
Myror samla virke för sitt nya hus.
Vår! O tid att skapa, njuta, handla, drömma!
Finkar flyga ned från sina nästens gömma
kring mitt fönster, yra som i glädjerus,
och i löfsaln mor och dotter dig berömma,
äppelträdets blom!
Från sin kvist två sparfvar jordens vidd bedöma.
I hvar blomkalk höres bins och humlors sus.
Blommor spira Upp ur mylla och ur grus.
All naturen väcks af känslor unga, ömma.
Själfva rosens knopp för dig jag frästas glömma,
äppelträdets blom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
