Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - LIX. Skaldeåret. 1900 - LX. Från folk- och konstpoesins fält II. 1901 - LXI. Klockeklang från Zamberk och andra dikter. 1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 toner ofattbara,
förklingande i fjärran!
1 Uren rena, klara
sonatackord af Herran.
O dikter rena, klara!
Här dön I bort i gruset.
Men må en enda bara
oss lyfta upp till ljuset!
Där skall den blifva bärgad
och som demanten brinna,
om ock af hjärtblod färgad.
Men aldrig skall den svinna:
LX. Från folk- och konstpoesins fält II, 1901, en
samling af 91 efterbildningar från åren 1880 —1900 af
äldre skalder samt några folkliga visor (247 sid.).
Följande poeter äro representerade: spanjorerna Esteban
Manuel de Villegas och Tomas de Iriarte; fransmännen Agrippa
d’Aubigné, J. A. de Baïf, Charles d’Orléans, Villon,
Ronsard, Malesherbes, Théoph. de Viau, Cyr. de Bergerac och
Pierre Corneille; italienarne Petrarca, Boccaccio, Lorenzo
de’ Medici, Ang. Poliziano, Veronica Gambara, Tasso,
Ariosto, Guarini och Filicaja; engelsmännen Shakespeare,
Young och Hurdis.
LXI. Klockeklang från Zamberk och andra dïlcter,
1901, innehållande 112 lyriska dikter från år 1900 (186
sid.). Samlingen har sitt namn efter den lilla staden
Zamberk (Senftenberg) i östra Böhmen nära gränsen till
Schlesien och Mähren, där skalden tillbragte sommaren med
en af sina allra bästa vänner, med. professor Eduard Albert,
den varmhjärtade och nitiske Vrchlickÿ-tolkaren. Dennes
plötsliga död (d. 25 sept. 1900) gaf uppslaget till cykeln
uIn memoriamu, i hvilken den öfverlefvande gaf ett
varmt uttryck åt sin saknad efter den oersättlige
skaldebro-dern. Xågot erinrande om diktsamlingen UE morta “, når
‘denna diktcykel knappt upp mot den förra i poetisk glöd,
ty här är det mer en känsla af resignation, och det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
