Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Första kapitlet. Vrchlickýs lyrik - 1. Produktivitet och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och satans tandagnisslan höres från hans mörka håla. Jat
vi gå alltjämt mot ljuset.u Och om Vereäcagin (XVI)
sjunger han:
“Allena konstnärn *äger kraft och mod
att röja rätta värdet af de tårar,
som mänskligheten gjuter öfver blod.
Kapell och skolor, sjukhus, hem för dårar —
allt är en lögn, ett hån mot hycklad bildning,
så länge kriget sprider sin förvildning.“ :}:)
Äfven för konstnären kräfves ständigt arbete, och
framfor allt gäller det att fånga inspirationen i flyktenT
att utnyttja hvarje lägligt ögonblick. Detta är den
underförstådda meningen i den djuptänkta
Giotto och själen (XVII).
När Giotto satt en kväll i ateliern,
försjunken uti slöa fantasier,
han tänkte: Om jag kunde måla själen!
Så satt han där allena. Natten skred.
På gatan var det tyst, och månens glans
sig speglade på tak och i kupoler.
Men Giotto grubblade och drömde bara:
Hur skall jag kunna måla mänskosjälen?
Då tycktes det, som om det klappat lätt
på dörrn till ateliern med sakta klang,
så lätt som barnets knackning med ett finger
och skyggt, som när en ungmö handen sträcker,
lialft darrande af bäfvan, halft af kärlek.
Och Giotto anade med andens blickar,
att det var själen själf, som kom till honom
för att bli målad. Uti förstun hördes
ett ljud, likt pickandet af fågelnäbbar,
i vintern hackande på fönsterluckan.
Och Giotto log i sina drömmerier.
Men dessa drömmars ljufliga behag
så smekte både hjärnan och hans lemmar,
som tröttats under dagens trägna möda,
att han satt kvar i ro och smålog bara
*) Krigets barbari gisslar V. ock i “Morgon“ (XXIX), då
sommarmorgonens naturfrid grymt störes af kanonskott och mänskor, som öfvas
för att slå ihjäl sin nästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
