Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Andra kapitlet. Faust-tanken - 1. Dante och Goethe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den uppslagna bibeln. Skalden träder in i detta rum
och utbrister: . >
“— — — O store siare I
’ Vårt sekel vandrar nu på andra stigar.
Det helvete, som du i dikt förbannat,
nu krossas under vetenskapens slägga.
Det paradis, din heta blick fått skåda,
för oss sig ter uti naturens fägring,
och världens rymd och detta stjämeloffc
ej längre äro oförstådda gäster. t
Nu mänskan där har banat sig en väg,
och på de stjärnor, där hon förr har haft
sitt paradis, hon nu sin tron har rest,
och hela helvetet med kvalens fasor
hon spärrar in uti omättligt bröst.
O tider! Mänsklighet! Hvart ilen I
på yra färden? Töcknigt är ert mål.“
I denna ungdomsdikt, som röjer den blifvande
författaren af “ Meydun-pyramiden“, råder dock ännu osäkert
tvifvel, och poemet slutar med att skalden rusar ut ur
rummet, då han på väggen tyckte sig läsa samma inskrift,
som förfärade Belsazar (Mene tekel ufarsin).
I “Rösten i öknen“ (VI) ger Dante i sin dystra
sorg handen åt Shelley, krossar sitt helvete och går till
idealets ljusa värld, och i “Terziner“ (LIX) heter det:
“Hvad hade Dante att säga mer, sedan han fått skåda
treenigheten ansikte mot ansikte?“ I “Under korset“ (XVI)
namnes Dante jämte Milton bland mänsklighetens stora
profeter, och såväl i “Genius“ (XVI) som “Vereåéagin“
(XVI) sammanställes D. med Juvenalis såsom sina
tide-hvarfs gisslande skalder. Victor Hugo (XI) jämföres
med D. i mäktig skaldeflykt, och Krasinski (XI) “kysstes
redan i vaggan af Dante och fick äfven lidandet på sin
lott“. Vrchlickys landsman Kollår, hvilken efter
förebilden af Dantes Commedia komponerade sin väldiga
sonettsamling “Slavas dotter“, fast hans blida väsen ej alls hade
något gemensamt med den italienske skalden, jämföres med
Dante dels i XLIV, dels i “Hundraårssången till
Ce-lakovsky“ (LVII) med citat ur “Slavas dotter“ IV: 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
