Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Andra kapitlet. Faust-tanken - 1. Dante och Goethe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G-rafven for alla begär och lidelser’. Abbén yppar, att
han är broder till Gonzalo, och att Don Juan ej slipper
undan med lifvet. I sin cell ser denne, huru
örtagårds-mästarens dotter Pachita kommer in genom en remna i
muren. Han blir rörd af hennes naiva, oskuldsfulla
hän-gifvenhet, då hon vill fly med honom; men han vägrar,
ty för första gången ser han i kvinnan en räddande ängel,
ej ett offer för sin lusta. Vid munkarnes dystra ottesång
försvinner hon, och en munk räcker honom en bägare,
nedkallande den himmelska kärlekens barmhärtighet. Men
stolt svarar Don Juan, att han nu själf vet, hvad äkta
kärlek är, och faller död ned under munkarnes
requiescat-hymn.
Ännu allvarligare är ämnet behandladt i wDon Juans
bottt (X). Då syndaren pockar på inträde i helvetet,
därför att han “hädat Gud, hånlett åt djäflarne och ej
tror på helvetets plågor, utan blott trott på den fyllda
bägaren, älskat kvinnoläppar och litat på sitt svärd“, slipper
han ej in, ty helvetet har ingen plats för honom. Han
beger sig då till himmelriket, hvars sju portar vaktas af
änglar med flammande svärd, men där uppmanas han att
gå till vägen, där skärseldens renade andar färdas fram.
För dem skall han bikta sina synder, och om någon kastar
till honom en ros från sina lockar, skall han få slippa
in. Men ej häller detta lyckades, och han återvände till
himlaporten, där kerubema nu öppnade alla sju portarna
för den olycklige och öfvergifne:
“Fordom du i synd var gruflig,
stor du var uti ditt högmod,
i din lidelse och vrede.
Nu du är olycklig blott.“
I uAndarnes sång vid Don Juans liku (XXVII) prisas
hans känsloglöd och mannakraft, hans förmåga att lefva
lifvet, i motsats till nutidens småsinta dvärgar, och “Don
Juans sång“ (XXIX) framställer honom nästan såsom
tragisk martyr, den där med syndens skuldbörda fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
