- Project Runeberg -  Jaroslav Vrchlický. En litterär studie /
253

(1904) [MARC] Author: Alfred Jensen With: Jaroslav Vrchlický - Tema: Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Andra kapitlet. Faust-tanken - 3. Gud och kristendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han dagg och sångens honung i sin hunger.

Gud Hr inom dig, rörs med dig och sjunger.

Men utanför din själ har guden satts,
att den för skönhet hafve Un mer plats.“

Ej vet jag, hvart jag går. Men jag mig grufvar,
ty på en hemlighet mitt hjärta rufvar,
som gör, att Gud har ställt sig utanför.

Jag bäfvar då och hjärtats klappning liör.

Tanken på en gud är i själfva värket oafvislig, och
han är inom oss, äfven om vi ej ana det, såsom förhållandet
var med läijungarne i Emmaus (XLVII). Människan har
ett oreflekteradt behof af att bedja i nödens stund, såsom
det heter i “Min Gud“ (XXXVIII):

“Du tror ej. Du är ateist.

Men fotens fäste har du mist

och hviskar dock på knä till sist: .

Min Gud! Min Gud!“

Och i “Bönen“ n:o 2 (XXIX) ropar han:

“O Gud, som dväljes under hundra namn!

Dig i mitt slöa hjärta uppenbara!“

I “Gud“ (XXXVIII) säger zeloten åt den vise, som
grubblar öfver Guds existens: “Tro bara, så vet du nog!
Därmed är gudsproblemet löst.“ Men den vise svarar:
“Det är lätt för dig. Men jag, jag riktar blicken mot —
det högsta väsendet.“ — I “Bönen“ (XLIII) står skalden
vid gudaaltaret, där stjärnornas ljus äro tända, och säger:
“Med din storhet mäter jag min egen svaghet. Men du
kan ej förinta mig, ty du finnes i mig och är evig i
stoftet.“ — De båda rabbinerna, Schammai och Hillel
(XLIV), äro hvarandra mycket olika: den ene håller strängt
på lagens bokstaf, den andre lägger hufvudvikten på
kärlekens ande. Tvisten om hvem som har rätt hänsköts
till den vise Gamaliel, som upplyste dem om att det var
blott två olika sidor af samma sak:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jajaroslav/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free