Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Andra kapitlet. Faust-tanken - 3. Gud och kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Han kommer. Fallom alla ned på marken!
I moln han dånar och i vädren talar.
Arftagaren, hans helge ande, fuktar
vår jord och gör det första stora värket:
Han krossar Babels sekelgamla bann;
hvad som var söndradt, till ett helt han binder,
att alla, hvilket språk de än må tala,
dock samfäldt kunna godt förstå hvarandra . . . ,“
“ . .. . Under gör den kärlek,
med hvilken Jesus bar sitt tunga kors
på Golgata. I nu förstån hvarandra
och älsken er inbördes. Böjom knä!
Tack! Ära! Hosianna! Halleluja!
I evig tid en enda mänsklighet!
Till ljusets fader se vi med förtröstan,
att han förstår oss, liksom ock vi honom.“
Den förste föll i stoftet ned och dolde
sitt anlete. De andra följde efter.
Maria lönligt torkade de tårar,
som ymnigt vätte hennes bleka kinder.
Det hven och skrällde såsom domsbasunen;
allt flera röda tungor syntes dallra.
I luften sammanknäpptes fromma händer.
En sky, som glänste full af hvita vingar —
ett himmelskt jubel — huset skalf i grunden.
Si! Guden Ande tedde sig för världen."
Slutligen ger skalden i “Den helige Pauli drömu
(LYIII) en antydan om nödvändigheten för Kristi
efterföljare att icke lägga armarna i kors eller låta kärlekens
religion stelna i en enda dogmatisk formel samt att hysa
förstående för afvikande meningar. Paulus har uttröttad
somnat in vid stranden och tycker sig i drömmen höra
hotfulla röster: “Föreställ dig hafvet! Har det en enda
ström blott? Vi, kättare och sekterister, äro alltid rörliga
vågor på det haf, vid hvilket du inbillar dig finna hvila.a
“Han vaknade och kunde mer ej sofva.
Han såg på hafvet och på böljeleken,
och hvarje bölja tycktes lik ett hufvud,
som grinade med tänderna mot honom
och skadegladt benämnde honom broder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
