Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra delen
- Andra kapitlet. Faust-tanken
- 3. Gud och kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men djupt en stämma i hans inre ljöd:
’Hvad har du gjort med Kristi enkla lUra?
Hvart styr du hän?’ — Med samlad styrka steg
han skyndsamt upp och flydde som från vettet
i natten. Men alltjämt en stämma ljöd
med gråt och samvetsklander oupphörligt.“
* *
*
Af redogörelsen i förra delen hafva vi redan sett, med
hvilken förkärlek Vrchlicky uppsöker bibliska ämnen; t. ex.
“Lilita“ (XIII), där mannen vid kvinnans sköte tröstas
för lyckans förlust, eller “Duo från urtiden“ (XVI), där
Tubalkain och Jubal i en växelsång besjunga smideskonstens
och musikens välsignelser. Förutom i redan anförda dikten,
behandlas den gammaltestamentliga straffdomen dels i
“Utplånade städer“ (LXIII), dels i “Babel“ (XXI), som
människorna byggde, för att Gud skulle hunna rasta på
vandringen från himmel till jord. Men då han ej kom, drucko
offerprästerna i harmen upp allt vin och kastade nakna
kvinnor ned från tornet. “Stjärnorna gingo sin lugna
gång, vindarna blåste, och prästerna väntade törstiga, men
Gud kom icke. “ — Då Noak är färdig med arken och blott
väntar på att Guds ängel skall utgjuta hans vredes skålar
öfver den syndiga jorden, tvekar dock Gud i det längsta.
Då Noak spörjer om orsaken till uppskofvet, pekar ängeln
på en blind gubbe, som sofver lugnt — Metusalem (XVIII).
Denne skröplige gubbe håller världens öde i sin hand, ty
så länge han andas, kommer ingen syndaflod, och då Noak
frågar, om det är för hans offers eller goda gärningars
skull, svarar ängeln högtidligt: “Han är gammal.“ —
Vacker är ock den bibliska idyllen “Ruths sädesax“
(XXXIX), förgyllda af kärleken.
Starkt subjektivt färgad är däremot dikten “Lamech“
(LVIII). Lamech tackar vid offeraltaret Gud för allt hvad
han fått, men spörjer ängsligt, hvarför han på ålderdomen
blifvit fader mot sin vilja. En natt hade han ertappat
förföraren, Noemis fader, och slagit ihjäl honom med klubban.
Han ville ändå i det längsta tro på Sillas oskuld och sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:52 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jajaroslav/0265.html
