Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tredje kapitlet. Vrchlickýs episka diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af hans företal till “Bar-Kochba“ vet man, att han
länge haft i sinnet att skrifva en mänsklighetens epopé.
Däraf vardt dock intet och kunde ej heller blifva något,
ty lika litet som “den sociala frågan“ löses med en formel,
lika litet kan mänsklighetens historia inrymmas i en dikt,
och de försök, som på senare tiden gjorts i denna riktning,
t. ex. af tysken Heinrich Hart (“Lied der Menschheit“)
eller af magyar en Emerich Madåch (“Människans tragedi“),
hafva mindre bevisat författarnes oförmåga än själfva ämnets
omöjlighet att enhetligt behärskas. Och på tal om Victor
Hugos “La légende des siècles“, som nog föresväfvat
Vrchlickÿ, bekänner han själf, att det är omöjligt att skrifva
hela mänsklighetens hjältedikt, ty ett epos kan blott
behandla afslutade, fulländade tilldragelser. Men
“mänskligheten själf är ju ännu blott en fragmentarisk del af det
stora hela“.
Vrchlickÿ har icke ens skrifvit en stor hjältedikt, som
kunnat blifva ett nationalepos i samma klassiska mening
som t. ex. Mickiewicz’ “Herr Tadeusz“. Hans “Legend
om den helige Prokop“ (VIII) är nog hans mest populära
dikt i Böhmen, men den är för mycket legendartad för
att kunna få universell betydelse, och hans stort anlagda
“Bar-Kochba“ är i sin dramatiska form för litet episk
att kunna gälla såsom en värklig hjältedikt. Men i stället
har Vrchlickÿ genom sina episka fragment och sin rika
balladdiktning låtit hela världshistorien från skapelsens
sjunde dag ända fram till den franska revolutionen skrida
oss förbi i en lång serie af episk-plastiska gestalter,
åskådliggörande mänsklighetens fröjder och lidanden, sträfvanden
och förvillelser.
För så vidt dessa episka stoff icke redan omnämnts,
skola vi här i största korthet referera deras hufvudsakliga
innehåll efter olika ämnessfärer. Början göres lämpligast
med Vrchlickÿs älsklingstema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
