Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tredje kapitlet. Vrchlickýs episka diktning - 1. Antiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rustning, som i triumf fördes till Roms Capitolium* enär
Caligula förmodade, att den tillhört Alexander den store.
Då denne nattetid ville taga den i betraktande, tedde sig
däri en vålnad, som bannade honom för hans lumpna
feghet, och då Caligula ändå ville påtaga sig rustningen, sjönk
han afsvimmad ned under, bördan,—Endast en ljuspunkt
såg Vrchlicky i den senromerska historien; det var kärleken,
ocli därför låter han i “Godhetens tempel“ (XVI) Marcus
Aurelius midt under det allmänna förfallet resa ett tempel
åt det godas gudinna, på det att kärlekens lifsprincip
måtte finna en tillflykt vid den gamla världens
instörtande.
Denna världshistoriska undergångstragik har i
Vrch-lickys diktning fått sitt mest storslagna uttryck i hans
omfångsrikaste alster
Bar-Kochba (LIII).
Ämnet är dock icke valdt från den sengrekiska eller
romerska brytningsperioden såsom Mereákovskijs “Julianus
Apostata“ (som Vrchlicky ock behandlat i dramatisk form) eller
Sienkiewicz’ “Quo vadis“, utan från den tidpunkt, då det
judiska folkets sista nationalitetskamp utkämpades under det
romerska käjsardömets storhetstid. Men äfven på detta
fält visade Vrchlicky sin historiska förtrogenhet med sitt
ämne, och grundliga förstudier hade satt honom i stånd
att utarbeta detaljerna med utomordentlig sakkunskap. I
smärre dikter hade han redan förut visat sin sympati för
Israels olyckliga folk, och Prags judiska historia med dess
nu totalt försvunna ghetto och dess namnkunniga judiska
kyrkogård hade ofta satt #hans poetiska fantasi i rörelse.
För poetisk behandling lämpade sig Bar-Kochba, den
siste själfständige höfdingen öfver judarnes folk, så mycket
mer som hans historiska person är mycket omtvistad och
rent af ifrågasatt. Handlingen är förlagd till käjsar
Ha-driani regeringstid, då judarne gjorde ett sista, i början
med framgång krönt försök att åter grunda ett eget
statsväsen. I ett par års tid mäktade Bar-Kochba i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
