Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tillägg - 2. Vrchlickýs prosa - 3. Vrchlickýs poetiska öfversättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(215 sid.), bestående af 13 essayer, däribland om Tennyson
och den polske lyrikern Asnyk. — “Nio kapitel om den
nyaste franska romanen“, 1900 (167 sid.).
Dessutom finnes i tidskrift en utförlig studie af Vigny
samt i manuskript en omfattande Dante-studie, hvilken
sistnämnda kanske torde blifva hans märkligaste värk på
prosa.
3.
#
Vrchlickys poetiska öfversättningar.
Här komma vi slutligen till ett arbetsfält så oerhördt
vidsträckt, att man måste, häpna öfver, att allt detta under
loppet af ett par årtionden kunnat utföras af en enda
person, om man därtill besinnar, att dessa tolkningar från
så många olika länders och tidehvarfs vitterhet alltid
gjorts i noggrannaste öfverensstämmelse med originalens
metra och rimflätningar samt att de fått mycket erkännande
af kompetenta språkmän. Ensamt de i förra delen redan
anförda öfversättningarna af hela Dante, “Fausts“ båda
delar, “Cid“ och Mickiewicz’ stora dikt “Dziady“ kunde
vara mer än nog att rädda hans namn åt världslitteraturen
såsom poetisk öfversättare, och dock äro dessa fyra
storvärk endast en liten del af det stora hela. Från första
delen i denna studie erinra vi oss också, att diktsamlingarna
LV och LX uteslutande bestå af poetiska efterbildningar
af äldre och exotiska diktvärk, och det är kanske ingen
ren tillfällighet, att Vrchlickys första alster i bokform
(1874) utgjordes — icke af originaldikter, utan af en
tolkning af V. Hugos dikter.
Denna exempellösa reproduktivitet bevisar icke blott
en otrolig lätthet att öfvervinna de allra största tekniska
svårigheter, utan äfven mindre vanliga språkkunskaper
jämte grundliga insikter i främmande litteraturer. Vrchlicky
är själf den förste att erkänna den stora tacksamhetsskuld,
hvari han står till världslitteraturens föregående och samtida
mästare: “Mer än hälften af min litterära värksamhet —
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
