Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sympatiskt intryck den omständighet, att den gamla, långt ifrån att
klaga och gråta, med stolthet talade om sina dyra offer —
alldeles så som Kristos egen moder en gång skulle göra!
Slutligen skärptes hans karaktärsutveckling redan i Odessa
genom bekantskapen med den framstående patrioten,
publicisten och skalden Sava Rakovski[1], hvilken då lefde på
rörlig fot i olika länder för att göra propaganda för
Bulgariens sak.
Botjovs poetiska förmåga vaknade ock vid denna tid,
och han skref i Odessa sången »Fader och son», som dock
först år 1871 publicerades i hans tidning »Duma». Detta
poem, hvari den unge skalden så att säga svär sin
Hannibaled, vittnar om en litterär mognad utöfver den vanliga
gymnasistsfären, och så väl dess form som ton återgifver på
ett lyckligt sätt den bulgariska folkpoesiens väsen. Dess
innehåll torde därföre icke sakna allmännare intresse.
Gamle! upp och blås din pipa!
Jag till tonerna vill sjunga,
sjunga tappre hjältars kväden,
om vojvodema, de gamle,
om den starke hjälten Tschavdar,
Tschavdar, åldrige vojvoden,
son af fruktansvärde Petka.
Ynglingar och flickor lyssna
må vid sina glada samkväm,
hjältarne på höga bärgen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
