- Project Runeberg -  Kristo Botjov. En bulgarisk frihetsskald. En skildring från det bulgariska furstendömets befrielse /
46

(1891) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

medtaga gentlemannens galoscher! Dessa nyttiga plagg
förärade han sin stallbroder, hvilken vid denna tidpunkt råkade
gå barfota.

De båda vagabondemas samlif i kvarnen skulle
emellertid få ett tragiskt slut. En mörk, kall natt inemot julen
väcktes Kristo I af besynnerliga ljud.

— Hvem är jag? hvem? hördes en vild stämma i
kvarnen. — Tsar Alexander har gifvit mig tusen kanoner;
Napoleon har. skrifvit, att jag skall gifta mig med hans dotter,
och sultanen ber mig om snus! Hvem är jag? Gif akt!
slå till! skrek rösten så högt, att hundarne i det närliggande
fabrikskvarteret vaknade och började skälla.

Det var den olycklige Kristo från Karlovtsi, som
plötsligt förlorat förståndet. Kristo Botjov rusade upp och sökte
förgäfves lugna honom.

— Gif akti huset brinner! skrek den olycklige, men
förlorade därefter all besinning och föll i tung sömn eller
dvala.

Då Kristo Botjov åter vaknade några timmar efteråt,
fann han endast sin namnes paltor kringströdda i kvarnen,
men ej honom själf. Då han öppnade dörren, såg han, huru
den arme dåren sprang alldeles naken på den frusna
marken. Botjov rusade efter honom och grep honom, men den
andre stretade emot och slog omkring sig af alla krafter.
Botjov omfamnade och tilltalade honom vänligt, men denne
var icke längre mäktig fatta hans ömhet. Botjov var därför
tvungen lemna honom ensam och gå in till staden efter hjälp.
Efter flere misslyckade försök fick han slutligen litet bröd,
några silfverslantar och en gammal rock, hvarmed han
återvände till den tokige i kvarnen.

Ett par dagar därefter var den arme död, och Botjov
fällde några tårar på ett kallt, aftärdt lik. Följande dag
fördes det på en tarflig lastvagn till lasarettskyrkogården, där
en halfdrucken pop mumlade några böner och gjorde
korstecken, och ingen af de få närvarande lade märke till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jakristo/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free