Kristo Botjov. En bulgarisk frihetsskald. En skildring från det bulgariska furstendömets befrielse / 74 (1891) Author: Alfred Jensen Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VIII.


Den resning, som år 1875 utbröt i Bosnien och
Hertse-govina, vardt signalen till nya rörelser på
Balkan-halfön. De hemliga komitéerna i Bulgarien och
Rumänien rustade sig med större tillförsikt och bättre
hjälpmedel än förut, och den revolutionära centralkomitén i
Bukarest, som en tid fört en tynande tillvaro under trycket
af Rysslands och Turkiets maktspråk i Rumänien, kvicknade
till. Man uppstod som från de döda och beslöt att skrida
till handling: proklamationer utfärdades, cirkulär kringsändes,
prässarne arbetade rastlöst och de lédande männen hade
lif-lig förbindelse med hvarandra — ifrån Belgrad till
Konstan-tinopel och Odessa.

Sedan 27 nummer af »Zname» utkommit, lämnade
Botjov plötsligt tidningsföretaget för att odeladt ägna sig åt
aktiv politisk värksamhet. Emellertid kom han ej att intaga
någon officiell ledande ställning, då han ej gillade sina
kollegers åsikt, att friskarorna skulle hafva Serbien till
operationsbasis och utgångspunkt, utan rufvade på en förmäten
plan att direkt öfver Donau inrycka i Bulgarien. Till denna
Botjovs isolering bidrog väl ock, att han tyckte sig
förbigången af andre »vojvoder», och att han märkte, det de mer
sansade revolutionärerna, såsom Stambolov, hvilka arbetade
på grundvalen af de rent politiska kongressbesluten i
Bukarest (Mars 1870), förhöllo sig något kyligt mot den hetsige,
socialistiske Botjov.

Hans ekonomiska ställning var fortfarande mycket
tryckt. Då han ånyo begifvit sig till Odessa under serbiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>